Kårvalsprogrammet 2013

1. Kvalitativ undervisning – inte magisterproduktion!

Åbo Akademi bör satsa mera på att bygga upp en mångsidig och kvalitativ, på forskning baserad, undervisning, istället för att reducera universitetet till en magisterfabrik där de studerandes undervisnings- och inlärningsupplevelser kommer på andra plats.

Studentkåren bör ta större ansvar i fråga om kvalitetsarbetet på universitetet.
Studentkåren bör arbeta för att så många studerande som möjligt ställer upp och röstar inom institutionsrådsval/fakultetsrådsval samt stöda de studerande som sitter i institutionsråden/fakultetsråden.
Studentkåren bör även betona vikten av ämnesrådslagsmöten eftersom mötena fungerar på ett direkt demokratisk sätt som alla studerande vid ämnet kan påverka.
En bredare kandidatexamen får inte genomföras till priset av att de mindre ämnena lider.
Studerande och forskare bör uppmuntras till att pröva nya kanaler för alternativa studiesätt, och exempelvis studiecirkelverksamhet bör utvidgas och användas mer. Alternativa former av studier bör ges studiepoäng.
Läskurser kan inte ersätta föreläsningar i allt för stor utsträckning, eftersom viktiga moment som diskussion och möten med andra studerande därmed försvinner.
Alternativa tentamensmodeller bör utvecklas och kan ge studerande en bättre uppfattning om kursens innehåll.
När MinPlan ersätts av det nya systemet, bör processen vara smidig. Den undervisande personalen bör utbildas i användandet av det nya systemet.
ÅGV motsätter sig plageringskontrollprogrammet Urkund som drivs av ett kommersiellt företag och som kan använda dina texter för kommersiella syften. Studerande ska inte tvingas att använda Urkund. Så länge som Urkund ändå används, bör informationen vara tillgänglig på svenska.

2. Påverkan och genomskinlighet inom Åbo Akademi

Åbo Akademis Studentkårs uppgift är att se till att vi studerande hörs och tas i beaktande inom Åbo Akademis beslutsfattande. Men studentkåren bör även se till att vårt universitet fungerar på ett ekologiskt hållbart, jämlikt och öppet sätt.

Viktiga frågor som studentkåren bör lyfta upp inom Åbo Akademi är:

Undervisningen bör vara av god kvalitet och Åbo Akademi bör stå emot det höga trycket på så kallade ”olönsamma” ämnen. Studentkåren bör arbeta för att inget ämne läggs ner inom ÅA.
När den nya strukturen vid ÅA planeras bör studerande och personal få ta del av arbetsprocessen.
För att universitetsutbildning verkligen ska vara avgiftsfri för alla bör studiematerial och böcker vara lättillgängligt. Det bör finnas tillräckligt mycket böcker på biblioteken för åtminstone de obligatoriska kurserna. Ingen ska behöva betala extra för studiematerial.
Åbo Akademi bör bli ett rättvisemärkt universitet och vara en föregångare angående ekologisk hållbarhet och miljömässigt tänkande.
När personalen mår bra mår vi studerande bra.
Byggnader som Stiftelsen för Åbo Akademi äger på universitetsområdet bör i första hand användas till utbildning och forskning – inte hyras ut till företag med vinstintressen. Exempel på detta är kommersiella företag som på detta sätt kan använda universitets byggnader till reklam.
Universitetsbyggnaderna bör vara öppna för alla studeranden. Låsta dörrar bör öppnas. Alla universitetsbyggnader måste vara tillgängliga åtminstone under vanlig kontorstid.
I fall Kandidatresponsen (YO-pala) ska implementeras, måste frågorna vara studierelaterade. Att fråga hur de studerade mår är viktigt, men att basera 3 % av UKM:s finansiering till universiteten på den nuvarande frågeenkäten tjänar syftet.
Nej till ”Finlands Svenska Akademi”, som uttryckts av bl.a. rektor Mattila, angående ihopslagningen av ÅA, Handelshögskolan, Novia, Arcada och Ålands högskola. Förslaget skulle leda till att ämnesidentiteten försvinner.
Kösystem till ÅA:s utbildningar bör införas.

3. Mindre press – mindre stress

Studerande har rättigheter också i fråga om välmående och hälsovård. Vi ska inte betala den snabbare examenstidtabellen med vår hälsa. Det bästa sättet att motverka psykiskt illamående och stress är att sätta stopp för det som orsakar dessa.

För att motverka stress och psykiskt illamående bör studentkåren arbeta mot förslag som innebär ytterligare inskränkningar i studietiden och således förhindra ökat behov av psykisk vård i framtiden.
Personalen på SHVS bör få bättre färdigheter om hur trans- och interkönade samt icke-heterosexuella patienter ska bemötas.
Även forskarstuderande ska ha rätt till studenthälsovården.
Förkortad studietid leder till att studerande inte kan knyta de kontakter som är till nytta i livet efter studierna.

4. Vi behöver en tillräcklig utkomst

Studerande som lever på studiestöd lever idag rejält under fattigdomsgränsen. Studiestödets storlek är även en fråga om psykisk hälsa. Studiestödet bör vara tillräckligt stort för att möjliggöra heltidsstudier. Livet utanför studierna ska inte gå ut på att finansiera själva studierna. Vi ska inte vara tvungna att arbeta vid sidan om studierna, eftersom studierna lider av detta.

Studentkåren bör arbeta för en rejäl nivåhöjning av studiestödet.
Nivåhöjningen av studiestödet får inte ske på bekostnad av antalet stödmånader.
På längre sikt bör studiestödet som helhet utvecklas i riktning mot en grundinkomst.
Studerande med barn bör beaktas genom ett tillräckligt stort försörjartillägg.
Bostadstillägget bör kunna lyftas året runt.

5. Jämlikt och öppet beslutsfattande

Studentkåren bör arbeta för en ökad öppenhet och delaktighet i fråga om beslutsfattandet på alla nivåer, såväl inom studentkåren som på ÅA i stort. Jämlikhetsfrågor bör uppmärksammas mångsidigare inom beslutsfattandet, såväl gällande resultat som strukturer.

Kårfullmäktige bör fortsättningsvis se över sina egna informationskanaler och på vilket sätt man synliggör beslutsfattandet inom studentkåren. Grupperingarna inom kårfullmäktige bör även vara mer öppna angående sin verksamhet och röstning.
Studentkåren bör även arbeta för en ökad jämlikhet angående beslutsfattandet vid fullmäktiges och styrelsens arbete. Inom valet av representanter för diverse förtroendeorgan bör studentkåren sträva efter en så jämställd fördelning mellan könen som möjligt.
Studentkåren bör sträva till att aktivera sina medlemmar i beslutsfattanden som rör studentkårens verksamhet. Kårmedlemmarna bör ha möjlighet att ta ställning genom enkäter och liknande, och studentkåren bör respektera medlemmarnas åsikter.
Studentkåren bör arbeta för att jämställdhetsundersökningar och -planer görs och följs även på institutionsnivå. Jämlikhetsplaner och -undersökningar bör leda till konkreta förbättringsåtgärder.
Jämlikhetsobservatörer bör återinföras på fullmäktigemötena. Observatörerna bör åtminstone verka vid mötena en gång per termin.
Ämnesrådslagen bör återinföras, på grund av att studerande själva i största möjliga mån ska kunna påverka sin egen utbildning. Större strukturer medför mindre inflytande åt studerande.

6. Stoppa kommersialiseringen av universiteten

Studentkåren bör motverka en ytterligare kommersialisering av universitetet och dess verksamhet. Privata sektorns vinstintresse får inte styra vår utbildning och forskning.

Den ökade privata finansieringen av universitetens ekonomi har haft negativa effekter. Universiteten har lagts i en ojämlik situation och en större vikt på ”lönsamhet” har lyfts fram. Därför bör studentkårerna arbeta för att universitetens basfinansiering tryggas genom statliga medel.
Försöket med terminsavgifter för studerande utanför EES-området bör avslutas. All utbildning måste vara avgiftsfri.
Studentkåren blir år för år alltmer beroende av extern finansiering. Företagssponsoreringens andel av studentkårens ekonomi bör minska. I fall studentkåren ansöker om företagssponsorering måste företagen uppfylla kriterier för etik och miljöhänsyn. Oetiska företag ger en ansvarslös bild av studentkåren.

7. Universitetsutbildning är en rättighet som inte realiseras för alla

Universitetsutbildningen måste utvecklas i en riktning där den inte längre är ett socioekonomiskt arvegods. Alla finländare, ”nya” som ”gamla”, ska ha möjlighet till en utbildning på högskolenivå. Den vita medelklassen är överrepresenterad på dagens finländska universitet.

Även om andelen manliga och kvinnliga studerande inom Åbo Akademi är relativt jämlikt fördelad så finns det ett strukturellt problem inom förvaltningen. Ju högre upp i hierarkin man kommer desto mindre kvinnor finns representerade.

8. Miljöhänsyn måste bli en realitet

ÅAS och ÅA bör fungera som föregångare i fråga om både miljöhänsyn och klimatneutralitet och all verksamhet bör genomsyras av ett hållbart tänkande.

ÅAS bör arbeta för att Åbo Akademi ska bli ett rättvisemärkt universitet och som första steg bör rättvisemärkta produkter användas mer inom ÅAS egna evenemang och kårrestauranger.
Förutom fler rättvisemärkta produkter bör kårrestaurangerna fortsätta utveckla serveringen av närproducerad och vegetarisk/vegansk mat.
En dag per vecka bör kårresturangernas meny endast bestå av ekologiska rätter.
ÅAS bör försöka påverka studentrestauranger som inte styrs av studentkåren men som används av medlemmarna.
Stadsplaneringen bör utvecklas på cyklisternas och kollektivtrafikens villkor, inte privatbilismens.
Åbo Akademi och ÅAS bör övergå till grön el och göra långsikta energibesparingsprogram. Miljömedvetenhet bör genomsyra all verksamhet och t.ex. ÅAS biståndsprojekt bör vara förenliga med principerna för hållbar utveckling

9. Kårhuset – inte bara årsfester

Studentkårens främsta uppgift är att bevaka våra intressen och göra vårt liv bättre. Av de evenemang som ordnas ska fokus ändå ligga på avgiftsfri, lättillgänglig verksamhet för alla kåreniter. Användningen av Kårhuset bör göras tillgängligare för alla.

Mer kulturverksamhet bör ordnas på Kåren inte bara av RÅA samt andra specialföreningar utan även av studentkåren själv.
Kåren bör uppmuntra studerande till alkoholfria alternativ och även alkoholfira drycker bör räknas med i försäljningsstatistiken på Pub Kåren.
Kåren bör införskaffa ett funktionellt PA-system.

10. Påverkan lokalt och nationellt

Studentkåren bör vara en modig och radikal samhällelig aktör, som tar ställning i olika frågor som berör studerande samt representerar de studerande i nationella och kommunala frågor.

Utöver detta kan studentkåren uttala sig om mycket mer ifall vi studerande bara vill: nej till Nato, kärnkraftverk, privatiseringar eller höjning av pensionsåldern och ja till grundinkomst, miljölagstiftning och skattefinansierad välfärd och så vidare. Detta är några exempel på frågor som Kåren kan uttala sig om med ett mandat av oss studerande.