Vad är pengar egentligen?

Vad är pengar egentligen?

Money talks. Money makes the world go round. Money money money.

Det är konstigt att pengar är så viktiga som de är i världen. För det är ju inte mynten, sedlarna eller siffrorna i sig som eftertraktas. Det är vad de symboliserar, vad de kan bytas till. Matlägenhetbilarlyxnöjenödvändigheterskivorölupplevelsertrygghetpokerskulderjackpotfinkaffetvåsorterspåläggkläder.

Vi samlar inte in våra studiepoäng, övertidstimmar och frilansjobb för att se de tre sifforna komma in på kontot en viss dag. Men vi vet vad det betyder om de uteblir.

Man behöver mat och kläder, någonstans att bo och någonting att leva för. Man äter inte sedlar och siffror, men vi beter oss som vi gör för att vi dyrkar det de innebär. Commodity fetischism, det som motiverar den arbetande människan. För visst har vi det bättre än de människor som startade arbetarrörelsen i de trånga fabrikerna på 1800-talet. Men de usla förhållandena har bara flyttat till andra kontinenter. Sweatshops och giftiga fabriker i Asien rasar ihop och minderåriga dör i ruinerna. De fabriker som inte rasar håller sina arbetare i giftiga ångor, långa arbetsdagar och utan skyddsutrustning. Deras löneslaveri är hemskare än mitt, och i centrum kan man köpa deras t-shirts för 2 euro ibland. Tänk vad billigt, säger vi. Ja, vem tog den lilla vinsten?

Ekonomisk kris är normaltillståndet för tillfället, och väst har vaknat först när nedskärningarna kommer. Men kom ihåg det här när du hör att pengar saknas; du associerar fel. För det är inte statliga bankvalv som är tomma. För övrigt så har pengar i dagens ekonomi sällan en motsvarighet i guldfot. När man talar om skulder, lån och budgeter så är det ettor och nollor man trixar med.

För resurserna, det vi alla behöver och producerar, finns. Man har räknat att maten räcker till alla och envar ifall man distribuerade den som det grundläggande behov den är och inte som den vara som bör betalas (i sista hand av hjälporganisationer i svält¬områden). Men istället köper de flesta missiler och helikoptrar av varandra och mot varandra. Och även om det finns överproduktion av vissa varor så skulle planeten och alla må bra av att vi omfördelade de resurser som jorden har.

För som det nu är så har vi ett oändligt pyramidspel där du matas med den kapitalistiska moroten att alla, precis alla kan bli såhär rika som den elit som kontrollerar nästan all produktion, de några hundra främst från väst som aldrig påverkas av kriser, missnöje eller skatter. Glöm Reagan och Thatcher, glöm Stubb, Wahlroos och Milton Friedman. WEALTH WILL NOT TRICKLE DOWN!. Glöm också de nyliberaler och borgare som försvarar dem och pratar om individens frihet, i betydelsen att du är fri att bli så rik som dem (misslyckanden är ditt eget fel), att andra är fria att exploatera dig utan inblandning, att frihandelsavtalen gör koncerner mäktigare än länder, att du är fri och skyddad av polisen ända tills du börjar kräva saker, och att allt går före vinst.

Men jag tror inte att någon är fri så länge som ett ekonomiskt system kan förstöra deras liv och mena att det hör till spelets regler – vi måste ta tag i vår framtid och hitta en bättre lösning! För ibland när jag kritiserat kapitalism så får jag höra: Kommunist! Flytta till Sovjet eller Nordkorea ifall vår frihet inte passar! Helt som om jag skulle förespråka diktaturer. Folk måste börja kunna ta diskussionen, för kapitalismen är också på väg att krascha. Allt det som gick fel i statskommunismen håller på att hända i den ”fria” kapitalismen: de flesta lever sina liv med en obefintlig del av resurserna och har inget att säga till om medan en elit mår gott och påstår att allt är rättvist.

Och utanför kårrestaurangen passerar tre välklädda studerande vårt kampanjbord. Två meter därifrån skrattar de bästa bröderna sinsemellan åt feminism och rödgröna värderingar, de låter oss höra sitt förakt. Kanske de stortrivs i vår värld och har en lysande framtid. Kanske klasshatet finns i de små sakerna.
Kräv inte bara bröd, ta tillbaka åkern och bageriet också.

Martin Ahlö